Fredrik log mot mig .
Hej vänner, kikar in snabbt för att få ur mig någonting fint som jag fick uppleva härom dagen. Ni märkte säkert på mitt senaste inlägg att jag var väldigt ledsen och nere. Ja det vir ju svårt att missa det om man nu läser bloggen. Men jag är i hjärtat av ovädret och kör bil i Hemtjänsten idag hela dagen och har inte mycket tid.
I Torsdags var det en jobbig dag, det var mycket blandade känslor jag bar innom mig och det drabbar även den gladaste, inte bara alla andra. Dagen passterade likt en storm och på kvällen åkte jag från mamma och pappa hem med lillen, vi var trötta och hade hemlängtan. Så väl hemma tänkte jag att jag får gå ut på balkongen och ta lite frisk luft, kändes tungt i bröstet, svårt att andas och jag var ledsen för att ingenting gick min väg, känns ibland som om hur mycket man än kämpar, strävar så dras man tillbaka till början om och om igen. Det finns ibland inte någon medvind, inte på långa vägar. Torsdagen var en sådan dag.. När Jag skulle gå in igen ser jag bara blod överallt, på mina händer, på de vita silkesgardinerna, och jag förstod inte vad som hänt, vad nu? Ser ett jack på mitt finger och jag har fått det utan att känna någonting.. I mitt stilla sinne blir jag irriterad och inser att jag inte har kvar några plåster hemma. Jag letar febrilt, överallt tills jag kommer till sista lådan i skåpet. Jag stannar upp och får syn på en plåsterrulle där inne, och jag bara tittar på den.. en tår faller från min kind, därefter nästa.. Samtidigt ler jag..
Haloween November 2009 Jobbade Min änglavän Fredrik på Kallsup, han stod i baren den kvällen. Han skratta åt att jag var så sjukt fin i min sjuksköterskeförklädnad med förkläde och allt :-) Då börjar jag beklaga mig över att jag glömt mina " bamseplåster " hemma och att jag inte kan plåstra om alla sjuka där inne nu.. Hade ju stetoskop, och allt, min inte mina bamseplåster.. Han skrattar och går.. Efter en timme eller så kommer Fredrik fram till mig kramar om mig och sätter en plåsterrulle i min ficka i förklädet, där han signerat rullen " Bamse " . Jag blev så smickrad och rörd, av att han hade lagt det på minnet och sedan letat upp mig och gett mig plåster ( bamseplåster). Sen smila han så som bara Fredrik kunde och gick iväg.. Det var alltså den rullen jag fann hemma i skåpet, den fina rullen Fredrik gav mig, med bamsetexten han själv skrivit på.
Jag klippte av en pytteliten bit och satte på mitt finger, glädjetårar föll samtidigt som jag log.
Då jag träffade Fredrik på Halloween visste han hur ledsen jag var över en händelse, han ville inte att jag skulle vara det, han kramade om mig och sa att allt kommer lösa sig, du förtjänar det bästa sa han.. AV samma anledning var jag ledsen över i Torsdags! Och Fredrik ville INTE det, han ville påminna mig om att han inte gillar se mig ledsen för någon annan eller något som hänt. Så vad tror ni om detta som hände ? Jag kan inte låta bli att tro att han verkligen var med mig och såg mig den dagen.. den ville han göra mig glad och han lyckades verkligen.. Jag fick ett annat perspektiv på hela den dagen och det som hände. Och efter det så blev jag varm och glad. Jag insåg att jag skulle släppa det, försöka tänka frammåt, och tänka mindre på vad alla andra tycker och vill, någon gång tänka på vad som är bra för mig och inte bara göra alla runt mig tillfreds..
Tack min vän.. Nog märker jag att du är med oss.. Starkare bevis finns inte efter det som hände mig i torsdags.. Det jag är mest förvånad över vad att fingret blödde, skinnet var löst uppepå och jag kände ingenting! Men du ville att jag skulle minnas bamseplåstret och det ligger hemma på ett säkert ställe och jag håller det nära mig, ler när jag tänker på det minnet.. många har andra minnen, bilder osv.. jag har en liten plåsterrulle signerat " Bamse " Från dig till mig...
Saknar dig vännen, tack för att du finns med oss.. Ivana
I Torsdags var det en jobbig dag, det var mycket blandade känslor jag bar innom mig och det drabbar även den gladaste, inte bara alla andra. Dagen passterade likt en storm och på kvällen åkte jag från mamma och pappa hem med lillen, vi var trötta och hade hemlängtan. Så väl hemma tänkte jag att jag får gå ut på balkongen och ta lite frisk luft, kändes tungt i bröstet, svårt att andas och jag var ledsen för att ingenting gick min väg, känns ibland som om hur mycket man än kämpar, strävar så dras man tillbaka till början om och om igen. Det finns ibland inte någon medvind, inte på långa vägar. Torsdagen var en sådan dag.. När Jag skulle gå in igen ser jag bara blod överallt, på mina händer, på de vita silkesgardinerna, och jag förstod inte vad som hänt, vad nu? Ser ett jack på mitt finger och jag har fått det utan att känna någonting.. I mitt stilla sinne blir jag irriterad och inser att jag inte har kvar några plåster hemma. Jag letar febrilt, överallt tills jag kommer till sista lådan i skåpet. Jag stannar upp och får syn på en plåsterrulle där inne, och jag bara tittar på den.. en tår faller från min kind, därefter nästa.. Samtidigt ler jag..
Haloween November 2009 Jobbade Min änglavän Fredrik på Kallsup, han stod i baren den kvällen. Han skratta åt att jag var så sjukt fin i min sjuksköterskeförklädnad med förkläde och allt :-) Då börjar jag beklaga mig över att jag glömt mina " bamseplåster " hemma och att jag inte kan plåstra om alla sjuka där inne nu.. Hade ju stetoskop, och allt, min inte mina bamseplåster.. Han skrattar och går.. Efter en timme eller så kommer Fredrik fram till mig kramar om mig och sätter en plåsterrulle i min ficka i förklädet, där han signerat rullen " Bamse " . Jag blev så smickrad och rörd, av att han hade lagt det på minnet och sedan letat upp mig och gett mig plåster ( bamseplåster). Sen smila han så som bara Fredrik kunde och gick iväg.. Det var alltså den rullen jag fann hemma i skåpet, den fina rullen Fredrik gav mig, med bamsetexten han själv skrivit på.
Jag klippte av en pytteliten bit och satte på mitt finger, glädjetårar föll samtidigt som jag log.
Då jag träffade Fredrik på Halloween visste han hur ledsen jag var över en händelse, han ville inte att jag skulle vara det, han kramade om mig och sa att allt kommer lösa sig, du förtjänar det bästa sa han.. AV samma anledning var jag ledsen över i Torsdags! Och Fredrik ville INTE det, han ville påminna mig om att han inte gillar se mig ledsen för någon annan eller något som hänt. Så vad tror ni om detta som hände ? Jag kan inte låta bli att tro att han verkligen var med mig och såg mig den dagen.. den ville han göra mig glad och han lyckades verkligen.. Jag fick ett annat perspektiv på hela den dagen och det som hände. Och efter det så blev jag varm och glad. Jag insåg att jag skulle släppa det, försöka tänka frammåt, och tänka mindre på vad alla andra tycker och vill, någon gång tänka på vad som är bra för mig och inte bara göra alla runt mig tillfreds..
Tack min vän.. Nog märker jag att du är med oss.. Starkare bevis finns inte efter det som hände mig i torsdags.. Det jag är mest förvånad över vad att fingret blödde, skinnet var löst uppepå och jag kände ingenting! Men du ville att jag skulle minnas bamseplåstret och det ligger hemma på ett säkert ställe och jag håller det nära mig, ler när jag tänker på det minnet.. många har andra minnen, bilder osv.. jag har en liten plåsterrulle signerat " Bamse " Från dig till mig...
Saknar dig vännen, tack för att du finns med oss.. Ivana
Kommentarer
Trackback
