Som alla andra .
Ibland kommer man tänka på livet i sin helhet, vet inte om ni är lika spontana som jag men i så fall talar jag väl om mig själv och mitt eget liv som ständigt spelas upp i revy. Som många av er märkt har jag inte riktigt varit i balans den senaste tiden, och orsakerna är alldeles för många.
Vi har alla varit med om svåra perioder, kriser, you name it! Ibland klarar vi oss lindrigt, men helt smärtfritt blir det väl aldrig. Jag har blandade känslor, som en svärm av intryck, ena stunden gråter jag, i andra känner jag vrede och i tredje är jag glad. Glädjen och skrattet bidrar ni underbara läsare till, mina underbara vänner och min son, så härom dagen kom jag att tänka till. Låg i min röra, bland kartonger och flyttsäckar, och tänkte.. Jag trodde att jag var ensam, vissa vänner fanns där, men det var inte närmare än så.. När jag bröt ihop på riktigt för första gången på väldigt länge så kom allt fram, förlåt mig, men ni som fanns där för mig i den stunden, ni var ett oerhört stöd.
Jag trodde aldrig det, idag är det självklart.
Jag började fundera på varför jag skulle lägga ner min energi på en person som jag inte betyder någonting för, när jag gjorde allt för honom, ville bara hans bästa, men vem var han egentligen, antagligen samma person hela tiden, men jag såg det jag ville se i honom. Nu känns det lättare. Det svider att inse, men det finns verkligen ingen skillnad, alla män är likadana.
Även han..
Så nu finns inga mer tårar kvar till dig, du gjorde ditt val, och jag insåg snabbt att det finns dom som gav allt den kvällen för att göra mig glad om inte annat så för ett par minuter. Det är det ända som räknas just nu. Du stängde ute mig helt och behandlade mig som ingenting.
Nu är det över, jag känner längre inget behov av en närhet eller en omtanke som inte existerar, jag lägger det bakom mig nu. Det känns bra. Du behövde aldrig mig, du hade ditt underbara liv som du levt med många år i bagaget, och du trivdes med det, så nu har du det. Jag är inte där mer.
Jag inser att trotts mina föga 23 år så har jag lärt mig mycket, har sett det mesta och inser att du inte är där jag är. Livet är kort och du inser inte att du alltid kommer leva såhär, ENSAM, dina " vänner" är det du har. Närmare än så kommer du aldrig. Den finaste gåvan en människa har är förmågan att ge och ta kärlek, antingen sin familj, SITT BARN, och övriga som förgyller din vardag på ett eller annat sätt, ger du ingenting så får du ingenting.
Tycker faktiskt det är synd att du inte uppskattar livet, för det är kort och blir vad du gör det till. Du kommer alltid leva med detta, sprit, öl och jobb, polarna och ångesten.
Så från och med nu, ska jag göra på mitt sätt, för som du skrev, jag har det underbaraste man kan ha.. MIN SON, och det är en gåva, det är den finaste gåva man kan få, att bli FÖRÄLDER. Den kärleken kan aldrig jämföras eller ersättas.
Jag har nu kommit till det stadiet att jag släpper allt, du gjorde ett val och jag accepterade det trotts smärtan och saknaden.. Om det ens var så.. idag vet jag inte. Känner bara vrede nu, är besviken för att jag lät mig själv luras och utsatte mig för någonting jag inte är värd. Jag är en person som ger ALLT till dom jag älskar, och det finns dom som förtjänar det bättre än vad du gör. Så jag avslutar detta lilla kapitel med att säga att allt är över, jag behöver inte detta och går vidare.
Jag är fri att göra precis som jag vill, herregud! Jag är 23 år bara, jag ska leva livet, gå ut och ha roligt, träffa nya människor, för jag har tid för det! Du såg aldrig vad du hade, och kunde få.
Därför känns det bra nu att se det från en annan sida. Önskar dig all lycka med allt i framtiden.
Idag skall jag köra lillen till dagmamman, sedan blir det mycket packa, om 10 dagar flyttar vi.. möblerna står nere, hämtade som igår och jag är så nöjd. Och så skall jag bara ha det skönt. ser fram emot helgen :-)
Ett varmt tack till ett par dockor som står mitt hjärta nära, ni har ingen aning vilken värme ni ger mig, och jag gör detsamma för er, ingen tvekan, ni är mina prinsessor. ÄLSKAR ER ALLA..
NATALIE- LOUISE- LISA
Ni lyfte mig, ni är guld värda.
Ni övriga också.
Ivana
Vi har alla varit med om svåra perioder, kriser, you name it! Ibland klarar vi oss lindrigt, men helt smärtfritt blir det väl aldrig. Jag har blandade känslor, som en svärm av intryck, ena stunden gråter jag, i andra känner jag vrede och i tredje är jag glad. Glädjen och skrattet bidrar ni underbara läsare till, mina underbara vänner och min son, så härom dagen kom jag att tänka till. Låg i min röra, bland kartonger och flyttsäckar, och tänkte.. Jag trodde att jag var ensam, vissa vänner fanns där, men det var inte närmare än så.. När jag bröt ihop på riktigt för första gången på väldigt länge så kom allt fram, förlåt mig, men ni som fanns där för mig i den stunden, ni var ett oerhört stöd.
Jag trodde aldrig det, idag är det självklart.
Jag började fundera på varför jag skulle lägga ner min energi på en person som jag inte betyder någonting för, när jag gjorde allt för honom, ville bara hans bästa, men vem var han egentligen, antagligen samma person hela tiden, men jag såg det jag ville se i honom. Nu känns det lättare. Det svider att inse, men det finns verkligen ingen skillnad, alla män är likadana.
Även han..
Så nu finns inga mer tårar kvar till dig, du gjorde ditt val, och jag insåg snabbt att det finns dom som gav allt den kvällen för att göra mig glad om inte annat så för ett par minuter. Det är det ända som räknas just nu. Du stängde ute mig helt och behandlade mig som ingenting.
Nu är det över, jag känner längre inget behov av en närhet eller en omtanke som inte existerar, jag lägger det bakom mig nu. Det känns bra. Du behövde aldrig mig, du hade ditt underbara liv som du levt med många år i bagaget, och du trivdes med det, så nu har du det. Jag är inte där mer.
Jag inser att trotts mina föga 23 år så har jag lärt mig mycket, har sett det mesta och inser att du inte är där jag är. Livet är kort och du inser inte att du alltid kommer leva såhär, ENSAM, dina " vänner" är det du har. Närmare än så kommer du aldrig. Den finaste gåvan en människa har är förmågan att ge och ta kärlek, antingen sin familj, SITT BARN, och övriga som förgyller din vardag på ett eller annat sätt, ger du ingenting så får du ingenting.
Tycker faktiskt det är synd att du inte uppskattar livet, för det är kort och blir vad du gör det till. Du kommer alltid leva med detta, sprit, öl och jobb, polarna och ångesten.
Så från och med nu, ska jag göra på mitt sätt, för som du skrev, jag har det underbaraste man kan ha.. MIN SON, och det är en gåva, det är den finaste gåva man kan få, att bli FÖRÄLDER. Den kärleken kan aldrig jämföras eller ersättas.
Jag har nu kommit till det stadiet att jag släpper allt, du gjorde ett val och jag accepterade det trotts smärtan och saknaden.. Om det ens var så.. idag vet jag inte. Känner bara vrede nu, är besviken för att jag lät mig själv luras och utsatte mig för någonting jag inte är värd. Jag är en person som ger ALLT till dom jag älskar, och det finns dom som förtjänar det bättre än vad du gör. Så jag avslutar detta lilla kapitel med att säga att allt är över, jag behöver inte detta och går vidare.
Jag är fri att göra precis som jag vill, herregud! Jag är 23 år bara, jag ska leva livet, gå ut och ha roligt, träffa nya människor, för jag har tid för det! Du såg aldrig vad du hade, och kunde få.
Därför känns det bra nu att se det från en annan sida. Önskar dig all lycka med allt i framtiden.
Idag skall jag köra lillen till dagmamman, sedan blir det mycket packa, om 10 dagar flyttar vi.. möblerna står nere, hämtade som igår och jag är så nöjd. Och så skall jag bara ha det skönt. ser fram emot helgen :-)
Ett varmt tack till ett par dockor som står mitt hjärta nära, ni har ingen aning vilken värme ni ger mig, och jag gör detsamma för er, ingen tvekan, ni är mina prinsessor. ÄLSKAR ER ALLA..
NATALIE- LOUISE- LISA
Ni lyfte mig, ni är guld värda.
Ni övriga också.
Ivana
Kommentarer
Postat av: Johanna
hejsan, jag hittade din sida från min väns sida Louise.. ja fastande å bara läste hela bloggen, känner med dig.. har själv ett stort agg i mig nu av besvikelse å att man låtit sig lurats.. hoppas de inte gjorde något att ja läste eller komenterade!
Ha en underbar helg kram Nanna
Postat av: Nan o Kev
Roligt att du hittade hit! Klart att det är kul att du skriver!!! :-) Tack desamma :-)
Postat av: Lisa
Jag (vi) finns här för dig gumman.. ♥
Trackback
