Keep all you have .

Jag kan se skillnaden mellan drömmar och verklighet idag.. wfter att ha läst ut en otroligt bra bok, tänkte jag såklart till och upptog alla tankar som fanns där inne..

Att ha drömmar är aldrig fel men man måste kunna skilja dem mot verklighet.
Är man fattig och har svårt med ekonomin, drömmer man om en villa, utlandsresor och att vara skuld fri från alla sina obetalda lån. Det är aldrig fel att drömma, är man liten och vek drömmer man om att få muskler och att aldrig höra sårade ord eller folk som ser dig som en svag länk.

Men verkligheten är viktig, för man kan inte förändras till det man vill vara men man kan kämpa för det man vill bli. Drömmar kan vara mardrömmar med, men det är det fina man väljer att se.
Låt dig drömmas bort ett tag, vackra städer och en fin strand. Hör hur vågorna brusar och slår in mot land, att alla i andra länder har pengar till mat bostad och en underbar man.

I verkligheten så är det inte alltid så lätt, en flicka liten som måste sälja sin kropp för att kunna försörja familjen så dem har en måltids rätt.
En liten pojke runt 7 år måste gå flera mil för att nå brunnen med vatten.
Kvinnan som är gift med sin man, aldrig har han lyft ett finger i deras hem, när hon diskar eller städar på fel sätt blir hon misshandlad och har ingen rätt till att vara den unga kvinnan hon förtjänar att vara. När hon når sjukhuset måste hon ljuga även fast läkare och vänner förutser om vad för spel hennes man leker, är det ingen som hjälper denna kvinna och hennes själv respekt sviker.

Verkligheten är grym, men att drömma om ett bättre liv är okej, men innan ni förutsätter er om att ni har ett uselt liv, tänk då på barn, kvinnor och män som utsätts för saker och ting, männiksor som ständigt känner sig i helvetet och dom tycks aldrig kunna komma därifrån, de strävar efter lycka, trygghet och lugn, de omgivs av ständiga motgångar utan något slut. Jag har varit där, många gånger, bland annat i krig.. Jag har lärt mig att hantera mardrömmarna om nätterna, det var många år sedan, de kommer alltid finnas där.. tyvärr..

Vi ar älla olika indiviter för en liten flicka är den största smärtan då hon tappar bort sin barbie, och för en annan flicka kanske smärtan är att hennes syster sprängdes av en mina. För mig var den största sm'rtan som liten flicka att se mina fina hundar sprängas av en mina när jag var 4.5 år, det är det jag ser ibland i drömmen. Jag kan aldrig jämföra upplevelser med andra, man kan bara försöka få en inblick av hur livet ser ut får många och hur det sett ut för mig.

Jag har rätt att vara ledsen ibland, jag tänker att det kanske inte är så konstigt, med tanke på mina första 5 år i livet. Så låt mig vara nere ibland, jag vet att ni vill se mig skina upp varje morgon när jag vaknar, men ingen kan nog det, det är mänskligt att känna olika känslor varje dag.


Jag är glad, mestadels av tiden, för efter allt som hänt har jag fått med mig mycket bra också, jag har ett underbart liv, med mitt barn! Det var det bästa som hände mig. Så livet är inte alltid så svart, och är det de så kommer det bli bra! Jag och många andra i världen har bevisat det.. Tro på dig själv, och hamnar du i ett helvete, stå inte still, sätt dig inte ner, kämpa istället för att fortsätta gå.. även om du inte vet vart du är påväg..


Lite visa ord från en vis Ivana.. :-) det är skönt att få ur sig lite ibland, och jag vill dela mina erfarenheter och tankar med er läsare, de flesta utav er är gamla, nya och nära vänner, ni är lika mycket värda för mig allihopa


Jag önskar jag har er alla nära mig, och det har jag via min blogg. Önskar också under stjärnrna varje kväll att vissa kommer tillbaka. Men det kanske dom aldrig gör.. Jag lever med det, för jag kan inte tvinga någon, jag vet bara vad jag känner och vad som betyder just nu. Även jag saknar någonting ibland, men lägger kraft, glädje och energi på det som kretsar runt mig just nu..



Tänk efter lite, uppskatta det ni har, och dröm!


Nans :-) puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0