Släng mig i väggen .
Jag var på fest och en kille fastnade med sin klocka i min klänning.
Jag - " Vi har precis träffats och du vill redan klä av mig. "
Jisses anåda i min lilla låda.. Jag vill inte ha tillgång till världen idag.. Känner mig som en överkörd katt med svansen mellan benen och ögonen i kors och det känns VERKLIGT.
Förlåt för dåligt bloggande, men om ni visste hur mycket jag jobbar! (slavar) så skulle ni nog förstå.
Inte emot jobbet, älskar hela stället, älskar min handledare, hon är toppen.. Men detta är en omställning, jag kommer hem och det känns som att jag är kvar på jobbet, Jag knackar på mammas sovrumsdörr för att sedan gå in och fråga om hon vill ha kaffe ? Hos de boende på jobbet knackar vi, Jag är bara helt lost i min planet.
Lördag kväll och det känns som att tiden flygit snabbare förbi än någonsin.. Och det måste den trotts allt gjort.
Igår kollade jag för första gången på tv sedan en månad tillbaka, och hamnar på idol... Blev rädd för mig själv när jag såg en kille som heter Kevin, han kan bara beskrivas med ETT ord.. Spöke... Jag blev rädd, på riktigt..
Hoppas han åkte hem och gömde sig, för han blir det inget utav.
Jag har åkt fram och tillbaka, dagmamma- jobb-dagmamma - hem hela veckan lång, hinner inte ens komma hem förrän jag går ut och leker med kattbajs i sandlådan.. Sen Somnar jag som en klubbad säl.
Ångesten är på topp, då jag heeeeeela veckan lång frossat, frossat och frossat massor, på jobbet, hemma, i bilen, jaa överallt, jag mår dåligt.. Jag är uppsvälld och har PMS.
Nu ska jag lägga mig och dra täcket över huvudet, tycka synd om mig själv och mitt eländiga liv..
Godnatt
