I Remember .
Okej. Nu har jag lugnat mig en smula och jag verkar ha tämjt magoliet med en smula ro.
Jag ligger i soffan med tända ljus och tittar på Mannen som talar med hundar, vilken snubbe han är den där Ceasar! Eftersom jag igår tyckte så fruktansvärt synd om mig själv, ja, jag gör fortfarande det till vis del även om det är något bättre för tillfället, så passade jag på att unna mig lite gammal hederlig nät surfning av olika typer. Jag har klickat mig mellan olika sajter innehållande både det ena och det andra. Ni vet ju hur lätt jag fastnar någon timme..
Hemskt synd är det om mig faktiskt. Och utanför har det varit grått och regnet har pissat som det har gjort under några veckors tid nu. Vilken misär, det finns inte längre ord för jävligheten. Ett husdjur har jag i alla fall, en liten Wilma som aldrig är mer är två steg bakom mig, vart jag än går. En liten Wilma som blir lika glad varje gång jag kommer hem, så glad att hon får svårt att andas och hostar och frustar och nästan blåser ner mitt hus. En liten Wilma som jämt ska ligga under täcket, precis vid mina knän ihop rullad till en liten kringla. Ni ska se henne, ibland undrar jag på om hon är 100 % katt ? Hon äter frukt, grönsker, godis, chips, till och med popcorn, sen blir son bajsenödig, irrar omkring på två ben och ser så skamsen ut att ögonen nästan trillar ur skallen... Henne kan man alltid lita på. Hur kom jag in på henne nu mitt i allt ?
Tror jag ville framföra att det är 1 år sedan den 16 November som hon kom till mig, Liten, knappt 6 veckor bebis, kunde inte äta själv, var uttorkad och jag trodde hon skulle dö, men jag gjorde ALLT, mata med spruta (svindyrt med kattersättning btw ) Gav henne massa tillskott, och vatten, hon lyckades på något mirakulöst sätt att överleva.. och jag är hennes mamma.
Igår skulle jag ut och gå som jag skrev, hon tassade pratandes efter mig och ville absolut inte befinna sig för långt bakom, hon pratar, massor och är så bunden vid mig och lilleman. Hon är min lilla prinsessa.
Nu är hon ett år, pigg, älskar att jävlas och det bidrar till stryk, hon får massor med stryk..!
Tror inte jag har bilderna här på lapsen, ska kolla, annars lovar jag och lägga ut dom sen ikväll.
Nu ska jag snart hämta lillen, sen blir det att leka tills vi stupar, mina studier längtar till ikväll, dom skriker efter mig, GÖR MIG! ÖPPNA MIG! Men jag förnekar det som är så självklart, så mycket uppgifter att jag vill spy, men ikväll har jag lovat dom att göras.. Jag är så genial.
Ursäkta mitt trista inlägg idag, Jag ska samla lite intriger tills ikväll.. Så håll ut ...
PUSS!
Jag ligger i soffan med tända ljus och tittar på Mannen som talar med hundar, vilken snubbe han är den där Ceasar! Eftersom jag igår tyckte så fruktansvärt synd om mig själv, ja, jag gör fortfarande det till vis del även om det är något bättre för tillfället, så passade jag på att unna mig lite gammal hederlig nät surfning av olika typer. Jag har klickat mig mellan olika sajter innehållande både det ena och det andra. Ni vet ju hur lätt jag fastnar någon timme..
Hemskt synd är det om mig faktiskt. Och utanför har det varit grått och regnet har pissat som det har gjort under några veckors tid nu. Vilken misär, det finns inte längre ord för jävligheten. Ett husdjur har jag i alla fall, en liten Wilma som aldrig är mer är två steg bakom mig, vart jag än går. En liten Wilma som blir lika glad varje gång jag kommer hem, så glad att hon får svårt att andas och hostar och frustar och nästan blåser ner mitt hus. En liten Wilma som jämt ska ligga under täcket, precis vid mina knän ihop rullad till en liten kringla. Ni ska se henne, ibland undrar jag på om hon är 100 % katt ? Hon äter frukt, grönsker, godis, chips, till och med popcorn, sen blir son bajsenödig, irrar omkring på två ben och ser så skamsen ut att ögonen nästan trillar ur skallen... Henne kan man alltid lita på. Hur kom jag in på henne nu mitt i allt ?
Tror jag ville framföra att det är 1 år sedan den 16 November som hon kom till mig, Liten, knappt 6 veckor bebis, kunde inte äta själv, var uttorkad och jag trodde hon skulle dö, men jag gjorde ALLT, mata med spruta (svindyrt med kattersättning btw ) Gav henne massa tillskott, och vatten, hon lyckades på något mirakulöst sätt att överleva.. och jag är hennes mamma.
Igår skulle jag ut och gå som jag skrev, hon tassade pratandes efter mig och ville absolut inte befinna sig för långt bakom, hon pratar, massor och är så bunden vid mig och lilleman. Hon är min lilla prinsessa.
Nu är hon ett år, pigg, älskar att jävlas och det bidrar till stryk, hon får massor med stryk..!
Tror inte jag har bilderna här på lapsen, ska kolla, annars lovar jag och lägga ut dom sen ikväll.
Nu ska jag snart hämta lillen, sen blir det att leka tills vi stupar, mina studier längtar till ikväll, dom skriker efter mig, GÖR MIG! ÖPPNA MIG! Men jag förnekar det som är så självklart, så mycket uppgifter att jag vill spy, men ikväll har jag lovat dom att göras.. Jag är så genial.
Ursäkta mitt trista inlägg idag, Jag ska samla lite intriger tills ikväll.. Så håll ut ...
PUSS!
Kommentarer
Trackback
