Pinsamt .
Jag skämms vänner, jag känner mig som maja-grädd-nos med svansen mellan benen. Sitter här och läser igenom mig blogg och vid ett litet tillfälle ERKÄNNER jag brister hos mig själv, J A G, som alltid är så pryd, fin och värvårdad, jag har fördommar, brister
Oh my god.
Jag har alltid ansett mig själv vara perfekt, på alla sätt och vis, har inte skrytit om det öppet, men jag har utstrålat det med min aura. Och när jag tänker närmare på allt som händer och hänt senaste åren av mitt liv, inser jag att jag haft en helt skruvad uppfattning om mig själv.
Känns förvirrande, känns som att jag lever i en annan kropp, NEJ jag är inte en man!
Erkände, bara sådär rakt ut om mitt hälsotillstånd! Men jag inser att jag fullständigt skiter i vad vissa tycker och tänker, ni behöver faktiskt inte läsa. Passar det inte så klicka på krysset längst upp i höger ruta och återvänd inte, ska det vara så svårt ?
Folk dömer så bra med sina utseendesfixerade tankar, många människor jag möter på säger - "Dig har jag sett innan, gick du på Agnebergsgymnasiet ?Du är ju hur underbar som helst, jag som trodde du var världens Bitch!" eller "jag har alltid trott att du är en snobbig bimbo, som festar sönder helgerna"
Då börjar jag fundera på allvar, vad är det för signaler jag sänder ut ? Kan jag inte sända ut något bättre ? typ att jag ser ut som en hemmafru- socce. men inte de.
Har nog bloggat av mig för idag, bekänner att fingrarna värker och naglarna faller förmodligen av snart. Hade kunnat skriva en hel bok. men de ska jag och Liza Marklund ta någon annan dag. Hon är bra.
måste ske förändringar.
Sleep well
