Love is Blind .
Jag kom tillbaka.
Kärleken är verkligen så blind, efter flera tysen år av en drömbild man skapat sig på något eller nogon man tror verkligen är helt perfekt visar sig på bara ett fåtal timmar vara någonting helt annat. Hör o häpna, jag erkänner, jag gillar inte en person som är i en liknande situation, men vet ändå vad hon kommer o gå igenom förr eller senare.
Varför jag "sörjer" är för att jag vet hur det känns, o för en sekund hoppades jag på att vissa kunde förändras o att kanske du, kanske du hade lyckats, men det har du inte, jag är ledsen en jag var tvungen, nu kan jag skriva klart kapitlet i min bok o lämna den i något arkiv på stockholms naturhistoriska riksmuseeum. det känns fantastiskt. Samtidigt kämpar jag emot annat, bland annat mig själv.
Jag ska aldrig sjunka så lågt, att jag gör om samma misstag. att jag sedan år efter år, ska leva med att vara nedtryckt o känna mig värdelös. när i själva verket de inte finns någon som är det mer än du.
hoppas du får lida så som jag/ vi gjort.
so long