En Gudagåva .
My life, is starting to make me dangerous.
Gaaah, vill bara pusta ut även om jag känner att jag inte gör annat än just det. Livet är som en toalett verkligen, såååå otroligt fin när man städar den, annars bara full med skit! faktum är att jag inte orkar masa med mig själv längre knappast med andra.
Undrar så mycket, varför ställs allt fler krav o frågor i mitt huvud, men vart är då svaren ?
Sinnesförvirrning mina vänner, det är inte ordet i närheten ens. o don't ask me why, please.
Tror jag behått allt för många misstag för att kunna acceptera mig själv utan ser mig själv som misstagsmakare, o fortsätter leva efter den lilla titeln jag själv skapat. en enda ond cirkel som jag inte vill ut ur ens.
Är sååå trött vill bara sova, nu börjar verkligen kroppen säga till att "hallå bitch, gå o lägg dej, eller ta den där 200 grams chokladkakan för att lyckas gå till badrummet o sen tillbaka till sängen" buuuu för mej, åter igen 16-0 till världen.
neee känner mig på tok för negativ, bättre o röka några cigg o komma tillbaka. /pussas Nan
