Always togheter .
Always togheter never apart
maybe by distance but never in heart
Älskar dig fortfarande Natalie Jensen
Smärtsam saknad i mitt hjärta, blir utan dig aldrig hel
Fredag morgon, jag är överkörd av en pansarvagn, med en mensvärk från helvetet och magen full av gelehjärtan. Hur många koppar kaffe jag druckit sedan kl 06, vet jag inte, har tappat räkningen. Ont och lider.
Idag ska jag försöka ta mig till Uddevalla och lämna lilleman till hans pappa, kommer inte längre än så. Lovat mig själv att leta reda på ljuslila gardiner till mitt rum, sen är det klart. Först då är jag nöjd.
Sitter ännu i morgonrock med en enda stor dread i håret och orkar inte göra nått, ser ut som att jag stoppat fringrarna i vägguttaget och det kommer krävas 2 hela balsam tuber från Urban för att reda ut denna röra, och jag orkar inte, känns inte aktuellt, då jag är ett vrak, och det skulle vara intressant att åka in sån här, bara för att se alla skräckslagna miner, sådanna som jag fick imorse när jag såg mig i spegeln. Nej nått måste göras, måste tänka på medmänniskorna med hjärtproblem.
I helgen ska jag sova, bara sova och inte resa mig upp ur sängen, ingen utgång som förra helgen, då jag drack på tok för mycket och ingenting hände trotts all alkohol. Jag tål inte mycket i vanliga fall, men i Lördags var jag så gott som nykter. Finns inget positivare enligt mig själv, när jag dricker gör jag inte annat än pratar, dansar och bjuder på mig själv, ibland lite väl mycket, sidar lite hud här och där och vaknar dagen efter, piggare än någonsin. Men denna helgen frestar det inte för fem öre. Jag ska måla naglarna, bada, och lyssna på regnet. Punkt.
Natalie, jag finns här för dig min lilla ängel, utan dig i mitt liv har jag varit vilsen, ensammare än någonsin, var sekund har du funnits i mina tankar. Jag behöver dig vid min sida. Hand i hand, ska vi springa på en vacker äng, du och jag, barnen ska leka under det stora trädet, och Wilma O Tuva ska ligga och mysa. Jag ska hålla dina händer livet ut och ta bort det dumma.
Idag ska jag få krama dig, en kram utan ord, bara två små sorgsna hjärtan som slår i ett slag tillsammans.
Din Nansis.
maybe by distance but never in heart
Älskar dig fortfarande Natalie Jensen
Smärtsam saknad i mitt hjärta, blir utan dig aldrig hel
Fredag morgon, jag är överkörd av en pansarvagn, med en mensvärk från helvetet och magen full av gelehjärtan. Hur många koppar kaffe jag druckit sedan kl 06, vet jag inte, har tappat räkningen. Ont och lider.
Idag ska jag försöka ta mig till Uddevalla och lämna lilleman till hans pappa, kommer inte längre än så. Lovat mig själv att leta reda på ljuslila gardiner till mitt rum, sen är det klart. Först då är jag nöjd.
Sitter ännu i morgonrock med en enda stor dread i håret och orkar inte göra nått, ser ut som att jag stoppat fringrarna i vägguttaget och det kommer krävas 2 hela balsam tuber från Urban för att reda ut denna röra, och jag orkar inte, känns inte aktuellt, då jag är ett vrak, och det skulle vara intressant att åka in sån här, bara för att se alla skräckslagna miner, sådanna som jag fick imorse när jag såg mig i spegeln. Nej nått måste göras, måste tänka på medmänniskorna med hjärtproblem.
I helgen ska jag sova, bara sova och inte resa mig upp ur sängen, ingen utgång som förra helgen, då jag drack på tok för mycket och ingenting hände trotts all alkohol. Jag tål inte mycket i vanliga fall, men i Lördags var jag så gott som nykter. Finns inget positivare enligt mig själv, när jag dricker gör jag inte annat än pratar, dansar och bjuder på mig själv, ibland lite väl mycket, sidar lite hud här och där och vaknar dagen efter, piggare än någonsin. Men denna helgen frestar det inte för fem öre. Jag ska måla naglarna, bada, och lyssna på regnet. Punkt.
Natalie, jag finns här för dig min lilla ängel, utan dig i mitt liv har jag varit vilsen, ensammare än någonsin, var sekund har du funnits i mina tankar. Jag behöver dig vid min sida. Hand i hand, ska vi springa på en vacker äng, du och jag, barnen ska leka under det stora trädet, och Wilma O Tuva ska ligga och mysa. Jag ska hålla dina händer livet ut och ta bort det dumma.
Idag ska jag få krama dig, en kram utan ord, bara två små sorgsna hjärtan som slår i ett slag tillsammans.
Din Nansis.
Kommentarer
Trackback
